Sova...

Jag borde sova. Kvällen utanför är sammetssvart augustinatt och jag ska upp och arbeta i morgon. Vardagen är nästan här igen. En vecka sedan vi åkte från sommarlandet men bara ett par dagar innan vi åker tillbaka för att samla lite mer kraft före hösten.

 Jag blir så trött och ledsen. Knappt en vecka höll det, knappt en vecka försökte vi, så är allt som vanligt igen.
  Min flyktkänsla gör sig påmind. Den som jag hade glömt. Viljan att fly, att bara försvinna. Så få dagar.

När vi kommer hem från sommarlandet har svalorna flyttat. Då är sommaren slut...