Äpplen

Varje år återkommer jag till detta, jag tycker om hösten. Stråket av kyla även i värmen. Luften som blir tunnare, tystnaden och trädens färger.
  Svalorna har flyttat, plötsligt var det ett tomrum där de funnits. Jag såg inte när de förberedde sig, jag såg inte när de samlade sig, jag saknar dem först när de är borta.
  Jag tycker om dofterna om hösten, att året går mot sin fullbordan.
Jag var och handlade häromdagen. Bland frukt från jordens alla hörn fanns en lår med svenska äpplen. De var mindre än de övriga, inte så symetriska och en del hade fläckar i skalet. Jag böjde mig fram för att se de finaste och möttes av den fantastiska doften. Så sällan äpplen i affären faktiskt doftar äpplen. Jag tog upp ett och förde det mot näsan. Äppeldoften spred en sällsam glädje inom mig.
  Höst, fullbordan och mättnad. Mognad.