Fingerkrok

Så minns jag plötsligt.
Vi brukade ses utanför NK. Då hade du redan flyttat ifrån mig.
Alltid utanför NK. Jag stod där och väntade, alltid jag som väntade på dig.
 Jag minns sen hur vi gick och åt, eller fikade.
 Hur vi gick i Stockholm. Alltid tillsammans, nära. Vi brukade hålla ihop i fingerkrok. Våra lillfingrar brukade hålla i varandra.
Du sa att det var för varmt att hålla i hand. Sa du. För mig blev vårt sätt ännu intimare. Så som jag höll i dig, och du i mig.
 Visade världen att det var vi.
Det här var när du redan flyttat. När du var på väg från mig.
Då, när vi var på väg att förlora det som var vi.
Det som sedan skulle bli du.
Du.
Alltid du.
Inte någonsin mer ett vi...