Så mycket jag lärt mig. Så långt jag ändå kommit. Jag har varit nere på botten. Hårt slog jag i och kanterna var hala. Men nu är jag på väg upp. Upp i ljuset igen.
Det har blivit ett nytt år. Min skilsmässa dröjer bara några dagar och datum för flytt är bestämd.
Jag vet att det blir bra nu. Det kommer att bli bra. Jag behöver det. Barnen behöver det. Barnens far behöver det, även om han inte kan se det nu.
Hela mitt liv har jag fått omvärdera. Alla beslut som jag trodde var rätt, alla val som jag gjorde.
Fortfarande behöver jag bekräftelse på att jag fattat rätt beslut, till slut.
Min väg är framåt nu.
Visst kan jag se att jag borde ha gått för så länge sedan. Att jag borde ha lämnat innan mina barn och jag mådde så dåligt att vi inte längre fungerade i vardagen.
Så tänker jag, jag måste hit, jag måste störta mot botten för att förstå att det inte längre fanns något val.
Nu blir det ett nytt år, nya möjligheter, ett nytt hem.
Vi är äntligen på rätt väg och ljuset återvänder.
Varje dag är lite ljusare än den föregående.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar