Så fick jag en känsla av att det är på väg att ändras. Allt.
Jag håller på att förändra mitt familjeliv, även om det går trögt, men min känsla sa mig att även mitt jobb kommer att ändras. För några månader sedan hade jag fått panik av den tanken. Men nu..Jag vet inte.
Det är jobbigt, har varit jobbigt och kommer att bli värre innan det blir bättre. Det vet jag.
Jag är hemma, vilar, tänker. Börjar få distans till jobbet. Jag vet inte om det är bra eller dåligt... Det känns inte viktigt. Som om det bara är en parantes. Det viktiga är livet, barnen. Det är det som finns kvar när allt annat har ändrats.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar